"Nu kan du stryka det från listan"
Min skola har som sagt friskvårdsvecka denna veckan och idag så hade vi först dans på aggregat, och sedan klättring i solna. Det var väldigt kul, men dansen var så sjukt jobbig, inte själva dansen kanske, men eftersom det inte fanns någon luftkonditionering i rummet så kan ni ju tänka er hur varmt det var...
Jag var verkligen helt livrädd när jag gick in i klätterhallen. När jag stod i omklädningsrummet så kände jag hur det började snurra i huvudet och jag var faktiskt ganska yr. Skräckslagen med andra ord.
När vi satt ner och lyssnade på inspektörerna så höll jag på att börja gråta, men envis som jag är så tänkte jag att det bara var att bita ihop. Jag har ju ändå klättrat ganska många gånger, men det var ju ett tag sen.
När jag klättrar på första väggen med en massa positiva kommentarer från "min" instruktör så känner jag hur det riktigt skakar och försöker att inte titta ner. Sedan tappar jag plötsligt greppet, men lyckas få tag i ett fäste igen.
Och då var jag faktiskt inte lika rädd längre.
Min andra instruktör var typ korean och pratade engelska, jag tror att han hette Ari. Han var skitschysst, och jag vågade mer och mer för varje gång. Jag är egentligen väldigt duktig när jag inte tänker på att jag är så rädd.
Och min höjdrädsla har nu officiellt botats :) Jag upptäckte det när en instruktör ropade vart jag skulle sätta foten när jag var ganska högt upp på en väldigt svår vägg och sedan vänder mig neråt för att fråga vad hon säger.
När jag sedan är nere från den svåra väggen som jag av ren envishet lyckades ta mig upp för så säger jag att jag inte är rädd längre. Då säger hon med ett leende "Nu kan du stryka det från listan" Och vet ni vad? Det stämmer. Jag är inte så värst rädd längre för höjder, jag kan äntligen njuta av dem, och det var ett stort steg för mig =)
Nu sitter jag och äter "torkat äckel". Med andra ord torkad annanas. Stina och jag trodde att vi såg nötter i en affär på väg ut från kulturcentrum, men när vi kommer in i affären så fanns där bara linser och böner typ. Inte riktigt vad vi var ute efter, men så får Stina den fantastiska idén att köpa torkad annanas. Dum idé. Det är inte så jättegott. Smakar ungefär som russin, annanas och honung. Men man blir lite smått beroende så, ja...
:)
Jag vill gärna tro att jag såg proffsig ut:P Såhär högt kändes det ungefär för mig i början:P
Ge er ut i världen och bekämpa era rädslor ungdomar! =)
Lots of love, yours Nicole<3
