Hejsan!
Jag heter Nicole och är en 17-årig tjej som studerar till frisör. Vid sidan av skolan sjunger jag, tränar självförsvar, hänger med familj och kompisar, skriver även mina egna böcker och bloggar om min vardag :)
Hope you enjoy it!
Love - Nicole
Kort eller långt... Det är frågan
Tja tja!
När jag satte på mig min halsduk igår så såg mitt hår avklippt ut och jag upptäckte att det var rätt snyggt. Så nu undrar jag alltså; Borde jag klippa det ungefär så här kort?
Å andra sidan älskar jag ju mitt långa hår! Usch vad svårt... Fast det är ju bara hår, men säg det till en frisör ;)
Har ni några ord som ni använder lite extra mycket?
Själv är jag en riktig sucker för förkortningar, men när jag skriver så stänger min hjärna automatiskt av den funktionen - för det mesta i alla fall -. När jag bloggar så händer det ändå att jag använder mig av dem när jag är lite slö eller trött, haha ;)
Mitt absoluta favoritord måste vara "typ" av den enkla anledningen att det helt enkelt är ett väldigt bra mellanting mellan ja och nej. Ibland när mamma frågar mig om jag till exempel har städat rummet eller damsugit mattan så brukar jag svara just "typ" och det betyder för det mesta nej, haha. Tyvärr har mamma lärt sig att genomskåda mig så nu fungerar inte det lika bra längre, men jag bara kom att tänka på det.
Jag ska räkna någon dag hur många "typ" jag kan komma upp till, haha.
Haha, jag sa ju det! Jay vann idol :D Sååå glad jag blev! Jag hoppade och skrek så att hela familjen blev galen, haha. Grattis Jay Smith! Och grattis supersöta Minnah till en hedersvärd andraplats!
Helgen har varit jättebra, men något sjukt obehagligt fick jag, Stina och Linn vara med om..
Vi åkte in till stan i lördags och gick runt och julshoppade hela dagen, fikade och hade det bara allmänt mysigt. Sedan mot slutet av dagen så fick jag och Linn fnatt och letade i varenda tänkbar och otänkbar butik efter ett par raggsockor, och nr vi är inne på Indiska hör vi en smäll. Inget speciellt, tänkte vi eftersom de utanför höll på att plocka ihop alla stånden på hötorget. Sedan gick vi till nästa butik och då ser vi två polisbilar åka förbi med sirenerna på. När vi kommer till drottninggatan (?) så är hela gatan avspärrad och alla är jätteförvirrade och ingen verkar ha sett något, inte ens poliserna. Vi var tvugna att gå efter ett tag och när vi kom hem så ringde jag pappa och mamma och då fick vi höra att det hade varit en olycka med två bilar precis där vi var och i morse så hade de typ fastställt att det var ett bombattentat eller liknande ... Fem minuter efter att vi hade lämnat gatan. Vi befann oss liksom fortfarande i typ samma byggnad. Hade inte något gått fel med sprängladdningen så kan jag säga att det förmodligen hade slutat väldigt illa för oss. Snacka om att ha en skyddsängel.
Thank you Jesus
För att övergå till ett lite lättsammare ämne så var det träning som vanligt i dag, fick höra att det hade gått bra för nästan alla på graderingen, så grattis grattis! Mats försöker att övertala mig om att gradera upp till grön bälte, men jag vet inte ... haha. Jag vill verkligen, men jag hatar att sparras! Inte roligt alls! Näe, nästa graderingstillfälle är tydligen rätt litet och i februari, så när mitt revben har läkt tänkte jag gå på några sparringpass och se hur det går. Jag kan ju inte stå och böla, det funkar ju inte... Haha.
Körde i alla fall dubbla pass i dag eftersom jag var rätt så taggad och inte helt slutkörd efter vårt pass. Kunde inte riktigt stå emot då, haha. Det var roligt, första passet var vi bara fyra pers så då körde vi snurrsparkar och annat roligt :D Jag börjar få till jäkligt snygga sparkar igen :D Måste fota lite bilder nån gång :) Och fys är ju alltid roligt, haha, i alla fall efteråt ;)
~ Jupp, det är min tränare Mats Tverin som utför den brillianta splitt sparken :)
Hej bloggen! Är det inte härligt när man helt oväntat "råkar" ta upp kontakten med folk från ens förflutna? (De som bara råkade försvinna, inte de som man medvetet har suddat bort ur ens liv) Jag och mamma satt inne på facebook och kollade upp lite gamla vänner och sånt (nej hon vägrar fortfarande facebook) och så kom vi in på några sysslingar till mig som jag inte har träffat på sjukt många år. Jag började skriva ett mail och sedan har det bara fortsatt, känns jätteroligt! Även om vi kanske inte minns varandra så jätteväl så är vi ju likväl släkt :) Jätteroligt! :) Glöm inte bort varifrån ni kommer ;)
Hejsan! Jag har lunchrast nu på jobbetså jag tänkte passa på att skriva ett kort inlägg :) Jag satt just och tänkte på något som jag kallar för "bloggfenomenet". Alltså, ni vet när man träffar några kompisar eller någon släkting och följande konversation uppstår:
"Hej *kompis*, vet du vad som hände i torsdags? Jo, det var så att jag skulle ut ..." "Jag vet, jag läste det i din blogg."
Har ni tänkt på det någon gång? Det är ju sant! Och det värsta är ju att jag är precis likadan själv... haha. Men när man verkligen har tänkt ut någotsom man ska berätta för sina nära och kära så vet redan halva Sverige om det vid den tiden. Stört egentligen, men det är ju så det fungerar. Man vill ju samtidigt att folk ska läsa ens blogg, vad är det annars för mening med det? :D
Hoppas allas helg var härlig? Min var supermysig, speciellt som farmor och farfar kom på lördagen och
sov över till idag :) Jag blev grattad för miljonte gången och fick massa pengar, det tackar jag för!
Ett ord; TOP SHOP och allmän shoppingröjning på höstlovet? Om jag kan hålla mig så länge det vill säga ... haha.
Det blev faktiskt två kap i fredags, en skitsnygg svart skinn-immitationsväska och en skitsnygg svart kavaj med uppvikta ärmar som är svagt rosa :) Kavajen ska dock bytas till en annan storlek, tror jag i alla fall.
Juste, nämnde jag att mina skor har kommit? Ni vet, de där urläckra high heels i grått? Skitsnygga men ack vad ont det gör innan man har gått in dem! Dessutom har jag skadat foten igen ... har som vanligt ingen som helst aning om hur det gick till, men jaja!
Jag satt nyligen och såg igenom alla gamla bilder från åren som har gått och då blev jag faktiskt lite småledsen, det känns konstigt att all denna tid har passerat förbi så snabbt och att jag har mognat så otroligt mycket, och fortsätter. (Förhoppningsvis mognar mer i alla fall, haha) Nästa år är jag fan 18! Stört.
Men jag är glad för alla härliga år och det är ju bara början, livet har knappt börjat och jag kan inte vänta med att börja leva "på riktigt" om ni förstår vad jag menar.
Jobb, egen lägenhet, familj, etc. Inte än på ett tag tack, men det är ändå roliga saker som väntar.
Nu ska jag inte deppa ner er alla här, men jag kom bara att tänka på det. Och såklart är det sjukt roliga minnen jag har. Jag och Linnsan på våra svindlande äventyr som rebelliska punk-rockare, allt skratt med min soulmate Stina, den dagen då Rose steg in på vår franskalektion och jag gick fram och satte mig med henne direkt, de otroligt roliga NO och matte lektionerna med Bellen som vi mer eller mindre pratade bort, alla kvällar med ändlösa matcher i champion med Emma, konfirmationen som var början på min och Simons vänskap, allt roligt med Carlie, cactus med alla härliga tjejer och killar, och även alla andra härliga vänner och minnen. Ny skola som verkade lite "läskig" först men som har utvecklats så bra med Lenita, Karro och till sist även Ellie. Jag kan inte nämna alla vänner här, men ni vet vilka ni är och jag hoppas även att ni fattar hur mycket ni betyder för mig och hur mycket jag älskar er. Ni är alla speciella och olika och det är just därför jag älskar er :)
Haha, det här blev ju värsta föreläsningen, men när jag får något på huvudet så måste jag bara skriva ner det ;)
Idag blev vår svenskalektion inställd så vi slutade innan lunch :)
Gick med tjejerna (fast inte Karro, hon skulle till läkaren) till Foodwise och åt något som heter "Foccacia" :)
Väldigt gott och kändes fräscht! Man blir ju lite trött på MAX och sådant efter ett tag ...
Just nu är mina favoritställen Subway (oj vad jag gör reklam för alla nu ... Haha, de borde betala mig för alla nya kunder de kommer att få tack vare mig! Hihi!) med de fantastiskt goda mackorna som inte känns så onyttigt heller, Foodwise som har ett väldigt brett utbud och mycket god mat (inte heller speciellt onyttigt) och så tycker jag om Shakespeare för att de typ är bäst :)
Men egentligen bryr jag mig inte så jättemycket om hur nyttigt eller onyttigt saker och ting är.
Ändå vill man ju liksom ha en varierad kost, det känns jätteviktigt för att man ska kunna orka med skolan och alla övriga aktiviteter man har!
Jag önskar att folk kunde sluta vara så viktfixerade och bara älska sig själva, vore inte det härligt?
Sedan förstår jag att vissa vill gå ner och andra vill gå upp, men man borde ändå inte tjata om det hela tiden.
Alla har bra och dåliga dagar och det är okej att klaga på vad man vill på de dåliga, men glöm inte bort att tycka om er själva också. Det är viktigt! (Haha, vikt-igt)
Nu ska jag skriva lite och så blir det kör och Cactus ikväll :)
Jag älskar alla mina vänner och min familj och släkt, ni är superfina allihop!
Hehe, vilket slang... Men ändå, jag glömde berätta att när jag och två andra skulle gå och sätta upp affisher och då vi går förbi råsunda filmstaden så passar jag på att gå in och fråga efter en twilight-plansh eller hur det stavas, och hursomhelst så sa hon som arbetade där för tillfället att hon att dom inte längre får ge ut dem! Alltså fast dom hade plancher så fick dom inte ge ut dom! Jag hade varit väldigt trevlig hela tiden, men jag blev skitsur. Fast jag försökte att uppföra mig bra ändå. Så jag sa; "Men varför kan inte jag få en planch om ni ändå ska slänga den då?" Men hon var envis. "Nej, vi måste tillochmed riva sönder dem! Folk kan köpa dom på tradera nu så vi kan inte ge ut längre." Asså det var inte hennes fel så jag ska inte vara alltför arg på henne, men SF däremot som hittat på den otroligt larviga regeln! Seriöst? Om jag som största twilightfanet vill ha en affish till min vägg så kan jag väl få det om skiten ändå slängs?! Stor risk att jag kommer att sälja den på tradera eller nåt skit för vadå? Max 20 kr? Kom igen! SF snälla ändra på den regeln! Ska se om jag kan utnyttja lite kontakter:P Då kanske man kan komma över en gratis ändå. Gaah! Jag vägrar betala för en planch som man skulle kunna få gratis!
Jag kom att tänka på en sak under morgonens SO-lektion. Jag är så trött så jag tror att jag somnar på studs (jag är seriös) och det är mycket möjligt att det var just därför jag kom på det, för när jag är trött så börja jag fundera på en del underliga saker... Jag sa lite skämtsamt till min kompis Stina att jag måste vara en exemplarisk kristen eftersom jag säkert har brutit mot helften av Gud's tio budord... Men nu slog det mig plötsligt, finns det ens någon som följer alla de tio budorden? Alla kristna måste ju ha brutit mot minst ett av dem! Så...Vad är en exemplarisk kristen egentligen? Jag tror att det är någon som står för sin tro och försöker hjälpa andra. Man ska vara snäll mot sina medmännsikor. (Försöka iallafall...:P) Men jag vet inte faktiskt... Ingen är perfekt enligt mig, alla har ju sina brister. Möjligtvis Gud är exemplarisk. Men frågan är om även Han är perfekt? Usch vad jag tänker mycket...Min hjärna kommer att sprängas i tusen bitar om jag inte slutar fundera över allt nu:P Nu ska jag gå och hämta en kopp kaffe så får vi väl se opm jag är kapabel nog att skriva lite på min bok!
Okej, jag har funderat på det här med kändisar. När vi hör ordet kändis så tänker de flesta "Jag är så avundsjuk på dem!" eller nåt i den stilen. Men egentligen så har de på många sätt det mycket jobbigare än vi. Vi kan tillexempel gå osminkade till affären utan att hamna på förstasidan i alla skvallertidningar. Jag läste för några dagar sen om en känd tjej som hade hamnat på bild när hon åt en glass. Vill ni veta vad det stod i undertexten? "Hon har en perfekt familj, hon är rik, känd och supersmal. Dessutom kan hon äta en massa glass utan att fettet fastnar på henne!" Kom igen, hon åt en glass! Förstår ni nu vad jag menar?
Jag påstår inte att det inte är roligt att läsa skvallertidningar, det är skitkul! Men man glömmer att kändisar faktiskt också är vanliga människor som inte vill att hela landet ska veta vem man dejtar, eller att man åt på McDonald's förra veckan. De har det nog inte alls så lätt som vi tror. Åtminstonde inte alltid.
Fast jag tänker ändå bli känd när jag blir äldre XD Om tidningarna ändå kommer att skriva om en kan man lika gärna ge dem något ordentligt att skriva om! Och egentligen, vem bryr sig om vad de skriver, så länge de stavar namnet rätt? :P Låt er aldrig påverkas av vad nån annan säger till er för mycket!