Nationella i matte B

Yes! Äntligen är provet över.
Det var förvisso inte överdrivet svårt, men det känndes för enkelt med de svar som man gav så man blev helnojjig i alla fall :P
Nu är dock det provet över, tack och lov, så jag kan fokusera på de 20 skoldagarna som är kvar :)
Har jag sagt att jag kom in på båda mina preliminära gymnasieval?
S:T Martins, here  I come!
Intagningsgränsen har sänkts märkvärt, minst sagt, men det betyder bara att jag komemr vara en av de smartaste eleverna där, och det är ju inte helt fel att kunna skryta om ;)

Igår så var Jacob hemma hos mig, och NEJ!
Jacob och Alice blir aldrig mer än vänner. Mycket bra vänner visserligen, men inte mer än så!
Det fanns inga sådanna känslor i luften, i alla fall inte för min del.
Sry, men så är det!
Jag steg ju aldrig riktigt på denna bussen, jag hade fortfarande ena foten i marken, så det var bara att vända sig om och gå tillbaka till min personliga lilla busskur! 
Jag tror att alla har en busskur på ett eller annat sätt och ju längre tid man tillbringar där, desto mer personlig blir den.
Man sätter upp nya mål och resplaner och lär sig allteftersom man träffar på folk som går förbi och bussar som passerar. En dag så ser man rätt buss och då känns allt bra. Men bara då ska man gå på bussen. Aldrig annars.

Lycka till medera bussar och busskurer .)


Pussar och kramar Alice <3 

Kommentarer

Vad har du på hjärtat:

Vad heter du:
Spara dina uppgifter?

Skriv din E-mail här: (publiceras ej)

Vad heter din blogg:

Skriv ditt meddelande till mig här:

Trackback
RSS 2.0