"Gå upp, och pröva dina vingar!"
Nu har jag försökt. Eller, jag ska snarare.
Jag har skrivit ett sorts brev som jag ska tvinga mig att ge till Jasper.
Eller... snarare till Emmet (Jaspers bror) som får lämna det till honom.
Jag VET att jag är jättefeg, men jag klarar inte att göra det själv.
Går det åt skogen så har jag ändå försökt, jag har verkligen gjort det.
Man kan inte mer än försöka, det är omöjligt för vem som helst. Jag har tillochmed gett honom en komplimang för några dagar sen(A) Då slipper jag lämna det själv, ellerhur? Vi säger det så blir alla nöjda och glada ;)
Jag kan åtminstone vara stolt över att jag har tagit tag i den här Jaspersaken som får mig att inte kunna koncentrera mig på något, gör att jag vill skriva hela tiden, gör mig till en kärlekskrank idiot och gör det svårt att andas.
Efter min lilla blonda flört så trodde jag aldrig att jag skulle bli så här involverad i en kille igen. Inte på samma sätt, och det är det inte heller. Det här känns mer på riktigt och jag gillar det nog på sätt och vis lite mer. Det känns som om mina chanser ökar med iallafall några procent.
Önska mig lycka till och be för mig, min närmaste framtid hänger nämligen på det där brevet.
En framtid med eller utan Jasper.
Jag har egentligen ganska svårt att prata känslor, men eftersom min stora passion i livet är att skriva så är det något enklare.
NU byter jag samtalsämne. Jg såg färdigt sista discen av O.C. Såååååå sorgligt!
Asså jag grät sjukt mycket! Så himla sorgligt.
Men det var ett bra slut som jag inte ska avslöja. SE HELA O.C. OM NI INTE HAR GJORT DET ÄN GUBBAR OCH GUMMOR! :D <3
På slöjden så går det ganska bra med min klänning. Den blir väl snygg, men jag har å andra sidan bara testat den ut och in:P Haha.
Jag har reservplan som heter 'ut-och-shoppa-balklänning-i-sista-minuten' mycket bra plan om jag får säga det själv!
Jag frågade förresten min syslöjdslärare varför jag bara fick ett G i slöjd, mycket underligt med tanke på allt mitt arbete.
Hon blev ganska förvånad och kunde inte komma på en enda anledning till varför hon satt G på mig.
Hon skämmdes kan jag säga, och jag är i ärlighetens namn ganska sur. Jag ska ju söka in på S:T Martins nu om några dagar, även om det bara är en testomgång, och jag vill gärna se att jag har en chans.
Jag var faktiskt fem poäng ifrån det resultat som var intagningspoängen förra terminen eller vad det nu blir.
Alltså hade jag, irriterande nog, egentligen kommit upp i den poängen! Men det gjorde jag då inte...
Hoppas det går bra ändå...
På tal om skolan så har jag ordnat min matte. Jag sitter långt fram med Bellen ändå. Hon får uppgiften att slå mig i huvudet med en mattebok eller nåt om jag skulle prata om något annat än matte.
HA! Dessutom så har jag inte mycket till utsikt över en viss Jasper! HA IGEN!
Nu ska jag dammsuga innan alla goes bananas på mig!
Pussar och kramar!
~ Dammråttor, ni har inte en chans mot Alice! Jag ska förutspå var ni gömmer er :P
Love
Jag har skrivit ett sorts brev som jag ska tvinga mig att ge till Jasper.
Eller... snarare till Emmet (Jaspers bror) som får lämna det till honom.
Jag VET att jag är jättefeg, men jag klarar inte att göra det själv.
Går det åt skogen så har jag ändå försökt, jag har verkligen gjort det.
Man kan inte mer än försöka, det är omöjligt för vem som helst. Jag har tillochmed gett honom en komplimang för några dagar sen(A) Då slipper jag lämna det själv, ellerhur? Vi säger det så blir alla nöjda och glada ;)
Jag kan åtminstone vara stolt över att jag har tagit tag i den här Jaspersaken som får mig att inte kunna koncentrera mig på något, gör att jag vill skriva hela tiden, gör mig till en kärlekskrank idiot och gör det svårt att andas.
Efter min lilla blonda flört så trodde jag aldrig att jag skulle bli så här involverad i en kille igen. Inte på samma sätt, och det är det inte heller. Det här känns mer på riktigt och jag gillar det nog på sätt och vis lite mer. Det känns som om mina chanser ökar med iallafall några procent.
Önska mig lycka till och be för mig, min närmaste framtid hänger nämligen på det där brevet.
En framtid med eller utan Jasper.
Jag har egentligen ganska svårt att prata känslor, men eftersom min stora passion i livet är att skriva så är det något enklare.
NU byter jag samtalsämne. Jg såg färdigt sista discen av O.C. Såååååå sorgligt!
Asså jag grät sjukt mycket! Så himla sorgligt.
Men det var ett bra slut som jag inte ska avslöja. SE HELA O.C. OM NI INTE HAR GJORT DET ÄN GUBBAR OCH GUMMOR! :D <3
På slöjden så går det ganska bra med min klänning. Den blir väl snygg, men jag har å andra sidan bara testat den ut och in:P Haha.
Jag har reservplan som heter 'ut-och-shoppa-balklänning-i-sista-minuten' mycket bra plan om jag får säga det själv!
Jag frågade förresten min syslöjdslärare varför jag bara fick ett G i slöjd, mycket underligt med tanke på allt mitt arbete.
Hon blev ganska förvånad och kunde inte komma på en enda anledning till varför hon satt G på mig.
Hon skämmdes kan jag säga, och jag är i ärlighetens namn ganska sur. Jag ska ju söka in på S:T Martins nu om några dagar, även om det bara är en testomgång, och jag vill gärna se att jag har en chans.
Jag var faktiskt fem poäng ifrån det resultat som var intagningspoängen förra terminen eller vad det nu blir.
Alltså hade jag, irriterande nog, egentligen kommit upp i den poängen! Men det gjorde jag då inte...
Hoppas det går bra ändå...
På tal om skolan så har jag ordnat min matte. Jag sitter långt fram med Bellen ändå. Hon får uppgiften att slå mig i huvudet med en mattebok eller nåt om jag skulle prata om något annat än matte.
HA! Dessutom så har jag inte mycket till utsikt över en viss Jasper! HA IGEN!
Nu ska jag dammsuga innan alla goes bananas på mig!
Pussar och kramar!
~ Dammråttor, ni har inte en chans mot Alice! Jag ska förutspå var ni gömmer er :PLove
Kommentarer
Trackback
